Fortfarande feber,
hajar inte varför viruset inte ger mä sig...
Typiskt min "tur".
Imorgon, så äre dags.
Första försöket att behandla PTSD:N.
Ska bli intensiva samtal,
får hoppas att de blir bra,
& fungerar så vi kan köra på
så den inte plågar mig så som den gör, mä tiden.
Hoppas kan man alltid göra!
Nu ska jag käka & glo på tv.
Ciao 4 now!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar