.

Otroligt stora svårigheter att styra
fötterna dit mitt hjärta vill...

:'(

Tisdag, fucking tisdag.

Läkarbesök idag dårå,
gick väl bättre än väntat faktiskt,
slängde i varje fall inte nå porslinspjäs på honom, haha.
Sånt där gör jag enbart på tyska, idiot-läkare med en chillinöt istället för hjärna..

Medicinändringar som hette duga vart det i alla fall,
2 stycken nya pixx-sorter upptill dom som jag allra redan har.
Han hade receptblocken i högsta hugg minsann.


Nu så är jag pissetrött,
slitsamt att fara iväg till såna däringa inrättningar.
Man blir ju så in i nordens spänd,
man vet aldrig vart det lurar för miffo bakom varje hörn.
Bäst att vara på sin vakt,
med pepparsprayen i fickan såklart.

Usch, eftermiddagsångesten stiger och stiger...
Inte roligt för fem jäkla öre alltså.
BAJS rent ut sagt!

Lika bra att poppsa pixx och slänga sig i soffan,
lira lite wii och hoppas att det lugnar ned sig en smula.

Hjärtat bankar och lever för kung och fosterland,
så jäkla hårt så att det gör redigt ont.
När på att börja hyperventilera också,
Suck....

En dag, då jävlar!!!!!

Blängar-dag.

Film-blängar dag idag,
gött mos.
Har inte ork till nå annat,
ångesten håller låda inom mig värre än vanligt.
Är dödstrött i både kropp och sinne,
insomnian är tio gånger värre än vanligt den också.
Undra hur länge min kropp pallar med att inte få nå sömn,
who knows, den kanske crashar rätt som det är.
Det vore ju... hm, tragiskt kanske..

Vart ska man ta sig till egentligen,
det kan man ju fråga sig...

I dont like it,
but i'll guess things happens that way.

Trippel-knas.

Fullkomligt jäkla knas alltså! :'(



Daniel, jag saknar dig så.
Hade verkligen behövt dig här på jorden hos mig NU.

I'm fucked for life,
och det vet jag om!

Totalt jäkla orkeslös, i give up!

Jag orkar seriöst talat INTE mera,
ångesten tar kål på mig.
Folk säger att det går över,
men saken är den att det göre inte.
Människor borde testa på att knalla en dag i mina skor,
sen så kan dom komma med sitt "Det går över".
Ingen förstår,
ingen verkar ens vilja förstå hur det är att ha det som jag har det.

Jag svär,
skulle inte ens önska min värsta fiende att må såhär ruttet.
Eller jo, en person,
kräket vars felet är att jag är fucked for life.
Han borde få känna på min smärta,
min ångest.
Men det är som dom säger:
What goes around, comes around.

Han får sitt straff snart,
på ett vis, eller ett annat.
Det kan ni notera!

Nu blire mera fludder, stes och tv,
förhoppningsvis så nickar jag till utav pixxen,
vore la själva fan annars.
Hoppas att det är nå att blänga på på tv:n,
annars fåre bli film,
måste försöka att skingra tankarna lite.

/Eremiten Eriksson.

Insomnia & ångest.

Sömnlöst värre,
har knaprat i mig lite sömnpix och lite lugnande men ändå ingen sömn.
Ångestnivån bara stiger och stiger,
hjärtbank, hyperventilation, flashbacks,
gaaah jag blir galen på allvar alltså.
Vet inte vart jag ska ta vägen,
det blir bara värre och värre "/

Känner att jag inte redigt pallar med någonting,
tänker ta mig tusan inte sticka näsan utanför dörra
mer än med hunden från och med nu,
ska bara ligga med täcket över huvudet och längta bort.
Bort ifrån allt shit, ifrån all ångest, ifrån allt som är jobbigt.

Tänk så jäkla rart det vore,
att bara få vara ångestfri,
även om det så bara var för en minut.


Skulle egentligen ha folk här imorgon,
men jag ställer in.
Orkar inte,
orkar inte med någonting överhuvudtaget.

Tänker bli eremit!!!


Nepp, nu säger jag ciao.


Skjut en snut!

Knas.

Det är knas, fullkomligt knas.
Dagen har vart blää, ångestfylld och full utav stress.
Rita och Erika kom hit i eftermiddags,
dom blev två hit idag pga omständigheterna.
Efter mycket om och men så fick i alla fall Erika tag på min läkare,
som efter en stunds övertalning skickade ut ett E-recept på mera Stes.
Tur att dom finns,
som hjälper mig när saker och ting fuckar upp sig.
Vi hoppade in i bilen och drog till grannhålan och hämtade ut pixxen,
sagolikt, ja så vart känslan när jag väl fick i mig ett gäng.
Efter ett tag så lugnade ångesten ned sig lite, thank god.
Sen så blev man liggande på soffan och slappade eftermiddagen lång,
och bara försökte tänka på positiva grejer.
Jao, det gick ju sisådär,
men jag hade åtminstone inte svåra ångestattacker,
man får helt enkelt försöka vara tacksam för det lilla.

Imorgon så äre då onsdag, då äre Jonathan som gäller.
Han är bra, en suverän människa.
Är så tacksam över att det blev just honom!

Blir ett besök hos Helena imorgon också,
bangade förra veckans besök på grund av hur det artade sig hos föregående.
Men imorgon så blir det dit,
har en hel drös med frågor till henne.
Hoppas bara att jag kommer ihåg dom,
minnet är ju som sagt lika bra som en guldfisk's.


Funderar på att ta nå ätbart och blänga film nu,
frågan är bara vart för film.
Inget sorgligt för då bryter jag ihop...
Idag så är jag extra labil,
fuck it.


Friiidens!

Jag trillade dit en gång för en massa år sedan, vänligen hjälp mig upp?!

Narkotikaklassade preparat,
är ungefär det största som har hänt här på jorden skulle jag tro.
I början, man mår finfint.
Bara att poppa ett pix och vipps, ångesten är borta,
yrseln slår till lite lätt och man känner sig så härligt skön.
Inte ett probs så långt ögat eller sinnet kan nå,
allt är bara fullkomligt great.
Men sen efter en stund,
man känner hur effekten dalar ut lite smått,
ångesten och alla negativa känslor kryper långsamt tillbaks igen.
Bara att ta ett till, och känslan är där, åter igen.
Livet är på topp, det bara spinner på, likt en karusell på ett nöjesfält.
Och en känsla utav nå som man tror är lycka framträder lite smått,
man orkar till och med dra lite på smajlet.

Dagarna går, piller efter piller bara åker ner.
Man tror att man är botad,
att man aldrig mera skall behöva känna ångest eller rädsla.
Man går till läkaren, berättar hur bra allting känns.
Att man äntligen har hittat nå som hjälper,
nå som gör underverk.
Läkaren är nöjd,
man får ännu mera medicin utskrivet.

Veckorna går, man poppar ett pix eller fem, per dag.
Längtan efter känslan och ruset är stor,
men när man sväljer ned dom,
absolut ingenting händer.
Man börjar svettas,
en svag känsla utav desperation väller över en.
Ångesten stiger.
Man fattar ett beslut,
man poppar flera.
Ruset framträder,
men det är ändå inte alls som förut.
Ångesten finns ändå där,
lite svagt med i bakgrunden.
Man har blivit vanebildad,
det krävs fler och fler, för varje dag.

Nu är man fast, fast i ett beroende.
Ett beroende som man inte kan ta sig ur,
inte på långa vägar.
När abstinensen slår till,
så tappar man all kontroll fullständigt.
Ingenting betyder någonting,
allting man gör, allting kretsar kring ett litet piller.
Pillret har större makt än någonting annat,
det må vara litet, men ack så förbannat kraftfullt.

Vart jag mig än i världen vänder,
så står mitt öde i farmaceutens händer!

Ångest.

Kväll, mörker, regn, ångest, tårar, hat, visst låter det "underbart"?
Begriper mig inte redigt på livet,
man kämpar och kämpar men det verkar ändå inte vända till det bättre.
Så fort man känner sig någorlunda bra eller känner sig lite glad,
så kommer nå skit och drar ned en på botten igen.
Livet är verkligen ett mysterium,
en gåta som det inte finns något som helst svar på.

Finns så mycket tankar i mitt huvud just nu,
tankar på förr, funderingar på hur mitt liv egentligen borde ha sett ut.
För inte kan det vara menat att det skulle bli såhär?
Undra hur mitt liv hade sett ut om jag hade haft andra förutsättningar,
vad hade jag varit utan min sjukdom?
Det är tankar och frågor som jag förmodligen aldrig kommer få svar på.
För vem skall svara mig, det finns ingen som har den kunskapen.

Folk säger att jag inte är mina diagnoser,
men egentligen, det är dom som gör så att jag agerar så som jag gör.
Det är dom som ger mig ångesten,
det är dom som ger mig huvudbry över allt och inget.
Mina probs styr mitt liv,
även fast jag egentligen inte vill att dom skall göra det,
men dom gör det i alla fall.
Dom har grepp om mig, mitt liv.
Ett järngrepp, som inte går att komma ur,
Hjälper varken med piller eller terapi,
visst dom två grejerna hjälper till,
men jag kommer aldrig bli fri,
aldrig någonsin.
Jag tror att jag börjar komma till acceptans,
jag förstår att saker och ting är som det är,
och att hur mycket man än önskar, ber och hoppas,
så kan ingenting ändra på det som redan skett.

Allt jag egentligen kan göra nu är att göra det bästa åt situationen,
jag kan kämpa, jag har kanske styrkan.
Men orken, vart befinner den sig någonstans?
Den gömmer sig någonstans långt inom mig,
den kryper fram lite då och då.
Men för det mesta så är jag orkeslös,
helt slut.
I 23 år så har jag kämpat, för livet,
för min familj och för dom som jag bryr mig om.

Vart håller alla dom som är beredda att kämpa för mig hus någonstans?
Man kan inte knalla igenom livet och kämpa alldeles ensam,
det går bara inte.

Skummaste folket ever, seriöst!

Det finns folk för allting, det ska gudarna veta.
Frågan man ställer sig är hurpass många friska människor
det egentligen existerar i den här världen,
kan ju lugnt säga som så att det inte verkar vara speciellt många.
Jorden har blivit ett slags tillhåll för knepiga människor,
vars specialitet är att skrämma, stalka och göra livet surt för oss andra.

Vart håller allt folk med någorlunda stabil psykisk hälsa till någonstans?
Jaa, inte verkar det befinna sig särskilt många sådana i det här länet i varje fall.
Nepp, det är bara fram pepparsprayen som gäller,
finns inte mycket annat att göra...

Happy face!

Mitt älskade HV71 piskade Brynäs, 5-4.
Säger bara en sak: Yeay!

Härligt värre,
nu så har elitserien äntligen dragit igång på redigt igen,
och jag ska följa varje match i vanlig ordning.
Blir allt ett sm guld i år också, vill jag löööva.

Kärlek stavas Hååvee!

Lööördag.

Ett stycke lördag, och kan ni tänka er,
jag har haft grejer för mig idag.
Har städat ur bilen, jäklar vart med skräp alltså.
Ska nog sluta käka godis i bilen, haha.
Blästrade dän rosten idag också, redigt bra blev det.
Nu fattas det bara lite grundfärg och lack,
sen ser den som ny ut igen.

Efter bilgrejandet så blev det kebab, gött mos.
Men precis när vi käkat klart kebaben så ringer Mårten,
han bjöd visst på taco's, happy face.
Så det vart ju bara att knalla ner dit och proppa i sig ännu mera käk,
så nu värker magen lite granna, ajsing, men gott det vart det.
Det vart en trevlig kväll, mycket garv och massa bubblande om allt och inget.
Och så givetvis helgrym musik! :)

Nu blire fram med chipsen och colan,
nu så ska jag blänga på tre kronor,
är inne på säsong 5 nu, en grejt serie den däringa.


Imorgon äre gudstjänst,
ska försöka komma iväg på den hade jag tänkt :)


Peace out!

Äckligt mätt, too much nougat.

Hemkommen ifrån marken, jäklar vart det regnade.
Ingen höjdare att knalla runt bland en massa folk i hällregn,
men vi härdade ut.
Efter ca en kvarts letande så hittade jag billigt godis,
50 spänn för ett kilo, som hittat ju.
Så det vart bara att roffa åt sig det och sen dra hemåt.

Så nu sitter man här, lite smått illamående.
Har tryckt i mig en aningen mycket nougat, haha.
Bäst att vila magen lite,
för sen så ska audin få sig en face-lift.
Jag och knubb ska rulla ner den till hans garage,
sen jäklar börjar arbetet smått.
Skärmen ska lagas,
rosten slipas dän, kofångarna ska bli svarta igen,
på med en svart body och inte nog med detta gott folk
så ska den städas ur ordentligt invändigt.
Sen så ska den naturligtvis vaxas och poleras också,
här gör vi ingenting halvdant inte ;)
Ska bli intressant att lära sig lite hur man slipar och donar,
har ju inte den kunskapen direkt, haha.
Men det är alltid kul att lära sig lite nya grejer,
det är inte omöjligt att lära gamla hundar att sitta.

Haha, undrar lite smått hur lång tid det här projektet kommer att ta,
skulle tippa på nå vecka, kanske längre.
Det beror helt och hållet på hur flitig herrn är,
och på hur lätt det går att fixa grejer.
Men har en känsla av att den kommer se najs ut när det är färdigt,
happy face.


På återseende!

Friday,

Nästan nyss klivit ur sängen,
eller ja, för en timma sedan.
Har legat och blängt film sedan kl 03.00,
väldigt roande, och nej, jag är inte ironisk.
Det är faktiskt rätt najs att bara ligga och kolla film
och inte tänka på nå.

Nu så känns det en smula stressigt dock,
om en halvtimma kommer Erika och hämtar mig.
Vi ska åka på marken,
jag ska köpa massa marknadsgodis, gött mos.
Har inte käkat nå sånt godis på sen jag vart i Kumla på marken sistens.
Och det vart ju ett tag sen,
om jag nu inte missminner mig så vart det i våras.

Från det ena till det andra,
Rexx är på ett strålande humör idag,
han trippade fram så elegant när vi vart ute förut,
nästan så man kan tro att han har fått för sig
att han är en liten primadonna, haha.


Näpp, nu ska jag fixa till håret lite.
Det ser lite sär ut just nu,
tack vare det blåsiga vädret ute.
Thank god for hairspray!
Hjälper inte hårsprayen så finns det ju alltid mössor ;)


Peace!

Torsdag.

Då så vart den här dagen slut, jomenvisst.
Har inte sysslat med överdrivet mycket faktiskt,
städat lite, lagat käk, och diskat.
Ja ni ser, jag har mina husliga perioder lite då och då,
vuxenpoängen bara strömmar in.

Vart till kyrkan nu ikväll, alltid trevligt :)
Diskuterade en del intressanta grejer med Elin,
som exempelvis att Marit Bergman är lite väl Indie.
Ooh, vad djupsinnig man har blivit på äldre dagar, haha ;)

Nu så ska jag ta och käka kvällspixen,
blänga på nå bra rulle och tugga i mig nå form utav födoämne.
Vad det blir att käka återstår att se,
måhända att det ligger nå Billy's pan pizza i frysen,
om jag har tur.


Fridens!

(:

Grattis till lilla, söta Linnea
som klarade sitt körkort idag! :)

.

- Will the memories ever fade away? -

Slappedag.

Slö-dag idag, verkligen.
Förutom att ha vart ute och gått med jycken så
har jag inte stuckit snoken utanför dörren nå alls idag.
Känner inte för't,
känner bara för att ligga i soffan och göra absolut ingenting.
Är stressad till max, ruggig jäkla känsla alltså.
Hjärtat pumpar på sju resor värre än vanligt,
inte heller det är nå höjdare.

Imorgon äre onsdag,
och då äre Jonathan som gäller.
Får se hur det blir, vi ska tala lite som om det förflutna.
Kan inte direkt säga att det känns bra,
men det måste ju ur mig,
och Jonathan har jag förtroende för.

Även medicinhämtning imorgon också,
och pinkeprov.

Thank god for wednesdays ;)


Satte ett pix i halsen förut,
typiskt för det vart den sista jag hade kvar.
Så fröken Eriksson får la vara utan VB medicinen ikväll, crap.
Eländet satte sig långt ned i vrångstrupen.
Perkele så piss det smakade,
dom dära små jäklarna löser ju upp sig på två röda.
Sköljde truten i ungefär tio minuter,
men ändå så blev jag inte kvitt den räliga smaken.
Jag har en tendens att sätta grejs i halsen,
vart ju inte alls längesedan den där läkerol incidenten inträffade.
Kanske borde lära mig att ta det lite lugnt.


Nu ska jag lira wii och tugga macka.

På återseende!

Ha aldrig dåligt samvete för
nånting du aldrig har gjort.

Glömsk, vart ordet.

Glömde förresten att berätta en grej, en kul grej.
På onsdag så ska jag sjunga i gospelkören här, najs :D
Melinda ska också haka på,
blir störtskönt ju.

Friiidens!

Another day in "paradise"

Ännu en dag i livet har passerat,
och lite nytta har man allt gjort faktiskt, tro't eller ej.
Har t.o.m vart så huslig så jag har lagat käk idag,
redigt käk och inte nå halvfabrikat.
Pannkakor blev det, gucci! :)
Tog nå timma att göra, men det blev succé.
Dock så vart dom lite bubbliga och lite snea,
men det är smaken som räknas faktiskt.

Melinda kom hem idag, hon har inte vart hemma på ett tag.
Så jag smög över dit och pimplade kaffe och skvallrade lite med henne och Monika,
och som alltid så hade vi mycket att snacka om.
Vi tog oss även tillfället i akt och vröla lite singstar,
dock så tog vi i lite väl hårt, eller ah, för kung och fosterland rättare sagt.
Så vi vart rätt trötta efter ett par låtar och gav upp,
grannarna tackade nog för det, haha.

Vart och käkade glass i parken förut också,
damn så aktiv man har vart idag alltså, yeay.
Kallt som fan vart det på slutet dock,
Smart som man är så tog man ju inte på sig nå jacka eftersom det vart skaplig temperatur när man knallade hemifrån.
Arslet frös nästan fast i bänken,
så nu sitter man här inlindad i täcket med fötterna i en balja, haha.
Ser nog skapligt snygg ut... skulle egentligen ta ett foto för skojs skull,
men nej, jag tror inte det ;)


Nu blire att försöka sova lite,
knaprade precis i mig sömnpixen,
har kommit på att dom verkar snabbare ifall man tuggar sönder dom,
dock så smakar det pekka.
Men snabb effekt slår smak, alla gånger.

See yaa!

Söndags-fix.

Idag så vart det väldigt mycket gjort här, kors i taket alltså.
Städade som en galen dåre,
jistas så strängt men nu äre klart åtminstone.
Smög på ett kuligt prob under städets gång,
Dammsugarn skulle tömmas,
jäklar, rena rama företaget alltså.
Att plocka isär den vart ju inte nå större konst,
det gick på två röda ungefär.
Bara att dra och slita som en jude typ,
sen så vart det loss.
Men sen, när eländet skulle monteras ihop igen,
det vart då det blev knas.
Satt och donade med den dära prylen i nästan två timmar
innan jag slutligen begrep hur allt skulle sitta.
Har konstaterat att jag inte är nå raketforskare, haha.
Och jag lär då aldrig bli en heller tror jag.

Eftersom det är söndag idag så blev

det naturligtvis Bingolotto, najs.
Satt och tuggade godis som en tok och hoppades på vinst,
men nej, inte ett jota vann jag denna veckan.
Surt, sa räven.
Men, lyckan kanske slår till nästa vecka.
Den som lever får se, helt enkelt.

På återseende!

Vila i frid älskade Daniel.

Kära bror,
jag älskar dig!

Saknar dig så mycket så att det värker,
det känns så otroligt tomt utan dig här.
Men jag vet att du sitter där uppe i himmelen och kikar ned på oss.
Jag vet att du vakar över oss,
precis som du alltid har gjort.

En dag, så ses vi åter igen Daniel,
vid himmelens portar.
Möt mig där,
så hoppar vi jämnfota igenom pärleporten tillsammans,
just like old times storebror.

!

Allt är liksom försvunnet nu,
ingenting går att göra ogjort....

POFF, borta!

Nu håller vi helg.

Sitter och pimplar kaffe och är lite smått neurotiskt, haha.
Är så rastlös så ord för det finns inte, vart ska man hitta på egentligen?!
Har övervägt att försöka plocka ordning på lite papper och annat crap,
det skulle behövas, det är ju bara det att det inte är speciellt roande.
Får väl se om det bjuds på nå bättre, eller om jag ska viga lördagen åt städning.

Igår så kom jag i varje fall iväg och röstade, jag glömde inte av det, yeay.
Så nu har jag det gjort åtminstone, inte illa.

Skulle ju legat hemma och lirat wii igår kväll egentligen,
men planerna ändrades.
Så det blev Idol och lite spel hemma hos Elin och Noah istället, trevligt.
Alltid kul att komma iväg lite :)


Nu blire snart ner på affär'n.

Sees!

It hurts.

Nyss hemkommen ifrån stan. Cecilia kom och hämtade mig,
Vi for till det mest vedervärdiga stället som finns.
Nämligen Jour tandläkar'n, usch och blää.
Har mer smärta nu än vart jag hade när jag kom dit, verkligen lyckat.
Kärringen bände upp truten på mig på två röda och konstaterade
att jag förutom hål, har en inflammation i käften, vilken höjdare.
Efter en tids grejande så fick jag äntligen gå där ifrån,
ingen vart gladare än mig över att få slippa ut där ifrån.
Lade nästan benen på ryggen ut igenom dörren,
men då vrölade lucktanten att jag hade glömt att betala, haha.
Jag svär, kassan och vilka som inte har betalt är bättre bevakat
än Kumlabunkern.
Gudars om nå stackars sate lyckas att smita ifrån notan,
då sliter dom la fram senapsgasen och puffrorna.



Idag så händer det absolut inte ett jota här, som vanligt.
Ska snart stappla ner till affärn och handla lite,
måste ha nå trevligt att tugga på ikväll.
Sen så blire ner till ekgården och rösta,
ska försöka att inte missa det idag.
Nackdelen är förstås att det regnar här.
Helsike att man inte har nå paraply alltså,
kanske vore en god idé att investera i ett sånt.
Så man slipper bli dyblöt när man tvingas att knalla rundor i regnet.

Kvällen kommer spenderas i soffan, framför wii:et.
Tänke lira lite Rabbids go home,
vart aslänge sedan jag spelade det sist.
Funderar faktiskt på att beställa hem en pizza också.
Förutsatt att det inte värker lika kopiöst i munnen på mig senare
som det gör nu.
Men jag venne,
pizza, då måste jag ju gå ner och hämta den... I regnet.
Om nu inte det är så att knubb eller nå annan vänlig själ
ställer upp att gå ner och hämta den åt mig förstås.


Friiiid!

Ännu en dag har passerat.

Nu så vart den här dagen till enda, jäklar så timmarna rullade på.
Tyckte att jag klev upp nyss, skumt läge.

Hann nästan med allting som jag skulle göra i eftermiddags i alla fall,
kilade och åt, det bjöds på chilicon carne (Osäker på stavningen faktiskt),
gött som fan.
Fast han glömde att ha i chilin haha, men det vart gott i vilket fall.
Sen så skulle jag gått iväg och röstat, men jag glömde av det,
så jag får fixa't imörra istället, det går lika bra det.
Det är de som är det fina med att poströsta,
man har bra många flera dagar på sig att göra det,
det passar ju ypperligt en sådan senildement stackare som mig (y).

Vart i kyrkan också, trevligt :)
Gudstjänst på söndag,
så då blire till att kliva upp tidigt.


Nu blire tv, kvällskaffe och massa glass.
Tycker att jag förtjänar att svulla lite,
med tanke på allt...


På återseende!

.

Nu har halva denna dagen gått, och jag är fortfarande en zombie.
Verkar som att det tar tid för eländet att rätta till sig, hmpf.
Har i alla fall hunnit med att greja med lite things.

Bäljade i mig ännu mera kaffe och öppnade posten, wohoo, hade fått en hel drös med skit.
Kan ju meddela att det inte vart nå vidare innehåll idag,
tre räkningar, nå mög om eftersändning och ett brev som vart till grannen.
Uppenbarligen så lider brevbärar'n av dyslexi,
skillnaden mellan Angelika Eriksson & B Eriksson är ju rättså stor faktiskt.

Efter allt donande med posten så bar det av ner till Ekgården,
vart tvungen att checka vart man poströstar hän.
Så i eftermiddag/kväll så äre jag som knatar ner dit och lägger min röst till riksdagsvalet.
Lika väl att fixa det idag, så är man av med det sen.
Hade först tänkt att skita i att rösta, men när det inte vart svårare
än att dra ner dit så beslöt jag mig för att göra det.
Sen om man nu får sin röst hörd, det är ju en annan femma.
Men man kan ju alltid hoppas.


I eftermiddag så är man bjuden på käk också, inte dåligt :)
Då slipper jag ju agera kock idag åtminstone,
känns awesome.
Att laga mat är inte min starka sida direkt,
lyckas på nå vis alltid att antingen bränna den,
eller häva i för mycket/lite utav nå.
Garva inte, men tanken på att gå en matlagningskurs
har faktiskt slagit mig.
I stan så har dom en rätt skaplig kurs,
där man får lära sig lite utav varje,
så man klarar sig rätt hyffsat i köket sedan.
Den kursen låter ju som skapt för mig,
hoppas att den inte kostar skjortan att gå bara.

Säger som en sann smålänning: Gratis är gott! :D

Jaa, det verkar som om jag har många järn i elden i eftermiddag/kväll.
Inte varje dag schemat ser såhär fullspäckat ut.
Både käk, röstning, kyrkan, sen så ska vovven rastas en långrunda också.
Och någonstans där emellan så skall även en liten tur till hemköp klämmas in också.
Hoppas zombie-känslan har släppt tills dess, blir lite jobbigt att
knalla runt med ögonlocken hängandes ner över mungiporna.

Nu ska jag försöka slänga ner disken i baljan och diska lite,
det kan behövas.


Sees.

Zombie-torsdag.

Oboy oboy - jao så kan man nog uttrycka sig.
Kunde inte komma till ro alls igår kväll, så jag tog saken i egna händer.
Tog kvällsmedicinen i vanlig ordning,
men vart så frustrerad över att dom inte hjälper,
så vart gör jag? Jo, jag dubblar dosen,
och gissa att dom tog skruv, tjong sa det,
sen måste John blund ha kidnappat mig.
Vaknade imorse, med ena kinden fastklibbad i huvudkudden, mysigt.
Kunde knappt ta mig upp ur sängen, benen vart som spagetti på mig.
Armarna rister fortfarande, ögonen är svullna, och jag skelar.
Zombie, javisst är jag det.

Känner mig mer mossig än vanligt,
och naturligtvis så vart jag ju tvungen att stappla ner på affär'n i förmiddags.
Kaffet vart slut, så jag smög mig igenom gångarna inne på hemköp,
fram till kaffehyllan, roffade åt mig ett paket,
och sen när det vart dags att knalla till kassan
så vart det nätt och jämt att man hittade dit, haha.
Då är tillvaron ta mig tusan snurrigare än ett pariserhjul (y).
Nåja, efter ett par kannor kaffe så brukar mossigheten lägga sig,
så det är väl bara att bälja järnet och se glad ut nu.


Ikväll så blire att knalla åt kyrkan,
det är möte där.
Skönt med lite annat att göra,
än att bara sitta hemma och glo.

Nu äre tv-time, gucci! :)

Peace!

Kväll.

Seg kväll ser det ut att bli, jaa, segare än vanligt faktiskt.
Det är redan kolmörkt ute, det blåser lite smått och är kallt.
Välkommen säger vi till hösten.

Vart ute på promenad med Knubb förut, vi strosade upp till vattentornet
och släppte hundarna, najs att dom kan leka och springa av sig lite.
Välbehövligt, nu så ligger Rexx och glassar under soff-bordet på rygg,
märks att han är nöjd.

Funderar på att bränna på lite kvälls-kaffe, fixa lite mackor och bänka mig
framför tv:n och blänga, om det är nå av värde att glo på.
Får väl i annat fall slänga på nå rulle och spana på.
Har ju exempelvis inte stirrat på Tjenare kungen på länge,
nåå får la se vart det blir, den som lever får se helt enkelt.

Hade ju tänkte städa lite, men den tanken rann ju jävligt kvickt ut i sanden.
Insåg att jag varken hade orken eller inspirationen till det,
en annan dag fåre bli, inte nå att stressa över.


Piss & Kräm!

Wednesday.

Nyss hemkommen ifrån onsdags-ärendena, jippie yeay.
Det gick skapligt bra idag faktiskt, Jonathan är redigt bra att prata med,
han förstår mig på ett sätt som ingen annan gör.
Tror nog att han är det bästa som har hänt mig,
med hans hjälp så kan jag nog bli fri ifrån alla jobbiga tankar,
eller ah i alla fall, lära mig att leva med dom, utan att dom stör min vardag såpass
mycket som dom faktiskt gör nu.

Och hos Helena gick det rätt bra idag också,
lämnade mitt 3:e prov, negativt :)
Känner mig en smula stolt faktiskt,
med all rätt, så som jag kämpar.

Hon gav mig lite annat perspektiv på en del grejer idag också,
hon är kunnig, är glad att jag har fått henne till hjälp.
Skulle vara fan så klurigt att försöka fixa allt på egen hand.
Tacksam för hjälpen som finns,
hoppas bara att resterande hjälp snart dyker upp,
så att tillvaron kan bli dräglig.
Det vore inte fy skam alls.

Nu ska jag snart kila ned på affär'n och tjacka lite mjölk,
den tog slut för mig inatt.
Får nog sluta ränna uppe på nätterna och pimpla i mig massa.


Friiid!

..

Idag så äre en sån där dag som jag inte gillar,
en sån där dag när allt är knas.
Allt är upp och ned, och ned och upp, tvi tvi tvi.
Fy bubblan för minnen, fy bubblan för tankar.

Kvällen kommer troligen enbart att spenderas i soff-läge,
framför tv:n, med alla minnen och funderingar.
Känner inte för att göra nå alls,
finns för den delen inge att göra direkt heller så.
Man kanske skulle försöka sig på att läsa lite,
men fokus saknas.
Så där sprack den idéen.

Kanske nå skaplig film rullar ikväll, who knows...
Får la kolla upp läget, annars får jag la blänga på väggen.

Är totalt ofukuserad, sry.


Fridens!

-

Crash and then we'll burn.

On the way to city.

Det blir en sväng in till stor-stan idag, kan behövas lite omväxling i vardagstristessen.
Nackdelen är att man skall färdas med buss, usch och fy, i hate it.
Hoppas att det inte är massa jävla folk överallt,
men med min vanliga otur så är väl bussen knökfull med massa nötter.

Målet med stadsbesöket är att hitta en bra bok att fördriva tiden med,
frågan är ju om man hittar nå av värde, som inte kostar skjortan.
Det återstår ju att se. Finns ju en hel drös med bokaffärer att glo igenom,
så nå borde man ju faktiskt hitta kan man ju tycka.

Vädret är rättså najs idag, så en svängom på stan är inte fel alls.
Mille ska möta mig på centralen också, blir fint det.



Nu måste jag nog fixa ordning lite här,
kan inte vara data-nörd 24/7.


På återseende.

En september-morgon.

Morgon, och hur mycket har jag egentligen lyckats att sova inatt?!
Knappt någonting alls, fail.
Har legat och vridit och vänt på mig, inte nå kul för fem jävla öre.
Mycket händer, mycket sker.
Allting är precis upp och ner, ingenting är som det borde vara.
Och till råga på allt så är hösten här på allvar, kyla, blåst och annat helvete.
Ibland så undrar man om det verkligen är såhär livet skall vara,
om tillvaron verkligen inte ska vända.
Shit, man blir ju fullkomligt galen utav alla tankar till slut,
fan vart skönt det skulle vara om man kunde stänga av tankeverksamheten
och bara rulla på, utan någon aning om någonting.
Det hade vart nå, faktiskt.


Idag så ska jag kanske bege mig in till stan,
får se lite senare hur jag känner mig.
Annars får jag sitta hemma, eremit-style, i vanlig ordning.

Känner för att göra nå, nå utöver det vanliga.
Men frågan är vad fan då, och med vem?!

Jävlar, nu ser det såhär härligt negativt skrivet ut igen.
Jo, jag kanske är en pessimist, jag tror det faktiskt.
Men det är väl bara sådan jag är, sådan jag har blivit.
Inte mycket att göra åt.


Nu blire ut med Rexx i höst-kylan,
funderar på att dra på mig vinterdojjerna,
så fötterna slipper kännas som två isbitar.


Tjipphejs!

Höstdag.

Här halvsitter man som en annan jubelidiot, haha.
Har absolut ingenting att göra, febrig och snorig är man också till på köpet, hurra.
Känns som om att man kunde få må lite bättre fysiskt i alla fall,
men man ska inte gnälla kanske...

Morsan och dom har världens otur,
dom ringde för en stund sen.
Dom står med punktering på e4:an utanför Värnamo, utan domkraft.
Så dom väntar på bärgare nu, tycker så synd om dom.
Alltid så äre nå jävelskap som ska knasa,
begriper inte hur mycket otur en familj ska behöva drabbas av alltså "/

Förhoppningsvis så kommer dom väl snabbt ut och hjälper,
hoppas även på att räkningen inte landar på nå skyhöga summor också.
Billigt är bäst, så resonerar jag :)

Fan så kyligt det är ute, vill inte sticka näsan utanför dörren mer än
vart nöden kräver idag känns det som.
Det verkar även som om Rexx håller med mig på den fronten,
han har det mycket bättre här i sängen jämte mig med benet i käften.


Ska nog blänga lite film nu, och försöka att kurera mig ifrån förkylningen ifrån helvetet.

I'll be back!

Alone again.

Nu så sitter man här, ensam igen.
Mor, Becca & Jenniie har vart här sedan i torsdags, trevligt.
Alltid lika kul att ses, vi ses alldeles för sällan.
Synd att minstingen inte hängde på upp, saknar henne också massor.
Men förhoppningsvis så kommer hon upp under höstlovet.

Torsdags så vart det glada nyheter, flera stycken :)
Först så fick jag brev ifrån rätten, yeay.
Jävligt glada nyheter! :)

Sen så hade vi vårdplanering i torsdags med,
och där blev det sagt en del positiva grejer också.
Det verkar som om det börjar ljusna alltså, fint som snus :)


Familjen tog en snurr på stan i fredags, härligt.
Solen sken för fulla muggar, dock blev det inte så mycket inköpt
förutom käk då, men det behöver man ju det också så.

Mammsen ställde verkligen upp och städade lite här hemma,
och lagade lite mat och annat.
Är så tacksam över all hjälp! :)


Sees!

Pain.

Fy faan vilken värk man har alltså,
Kunde knappt resa mig upp ur sängen nu, haha.
Det är ta mig fan farligt att motionera.
Går som om jag har sketit ned mig, just snyggt.


Idag kommer moder & co hit, har inte setts på skitlänge så det ska bli kul.
Städning är nå jag måste försöka ta tag i här innan dom anländer,
men just nu så är kaffe & dator liite mera lockande.


Vårdplanering i eftermiddag står på agendan,
ska bli kul att se vart som sägs.
Möte på 10-talet pers som skall sitta & trängas i ett rum,
hoho kan det bli mer intresserant?!
Vi får la se vart som händer och fötter.

Näpp, om man nu skulle ta och göra ett ryck här...


På återseende!

Städ-kväll in Broobroo.

Ska städa ikväll, tjohoo för det.
Kom på att imorgon så kommer moderskapet & co hit,
och då kan det ju inte se ut som en soptipp precis.
Får försöka snygga till'at lite, på nå vänster.

Men innan det blir städning så ska jag kuta över till Mel en stund,
måste dampa loss lite känner jag.
Snacka om att jag är trött.

Benen värker, arslet värker, hela kroppen värker.
Usch aj aj för att cykla :(

Broobrooo.

Helvete, vilken kramp jag har i benen.
Jag & Melinda gav oss ut på en liten cykelrunda förut, haha.
Trodde fan att jag skulle avlida, seriöst talat.
3-4 km vart det, puuh, undra vem som flåsade mest.
Ingen av oss två är direkt vältränade precis, haha.

Jag fick dessutom cykla på knubb's cykel, för min cykel är trasig.
Och hans cykel kan man inte direkt anklaga för att ha den mest bekväma sadeln,
men men det vart bara att bita ihop och trampa på.

Nu har man ont överallt, usch usch.

Ikväll blire film-kväll med Mel,
orkar inte göra nå annat än att ha arslet parkerat i soffan.
Cykelturen tog knäcken på mig, sad face.

Bye!