My day, oj oj oj.

Dagen har då sannerligen vart sjukligt sär.

Började mä att man vart väckt av byggarna, kl 8 snåret.
Såg ut som ett vandrande lik när jag öppnade dörren, haha.
Sen vart de bara & fixa frulle, göra iordning sig, dra ut mä hundarna,
för att sen glida ner till tåget & åka till big city,
hade en träff där, mä min övervakare, haha.

Redan på station började de knasa,
två av de värsta asen i världen satt där,
& väntade på bussen,
så ställde mig bakom stationshuset & gömde mig,
men sällan att man fick vara ifred där,
kom fram en "Mohombi"-Kärring & körde upp nå kvitto i trynet på mig,
hon kunde inte fylla på sin mobil,
kanske för att hon inte hajade att hon höll lappen mä koden på,
upp&ner,
inte begrep hon vart man sa när man försökte hjälpa heller,
haha, undra om hon fick nå cash på luren eller vad.

Sen vart tåg-helvetet försenat tio minuter,
wohoo.
Efter mycket om & men,
kom jag i varje fall in till stan.
Väl där, så fick man stå & ringa på klockan utanför kriminalvården,
inte speciellt kul att stå där & häcka medans halva Sveriges befolkning knallade förbi,
men men, bara gilla läget,
till sist öppnade dem dörra.
Väl där inne satte jag mig ner & väntade,
efter 5 minuters blängande på mig,
säger en snubbe:
" Äru snut" till mig,
vilket jag då svarade lite fundersamt: "Öhh, Neje" på.
Får då till svar: " Du ser ut som en civilare, seriöst".
HAHAHA, har då fan aldrig hört de förut,
började gap-skratta & vresade ifrån att jag då fan inte vart snut,
karln måste haft allvarliga syn fel eller nå annan diagnos, haha.

Sen ringde luren & jag fick lite sällis,
tills övervakaren kom.
Sen satt jag & snackade mä honom,
typ nästan 1,5 timme.
Så, nu äre över,
ska dit nästa vecka, seeegt.
Men men, jag är en ärlig dam,
som tar sitt straff & står för de jag gjorde,
även om de inte är nå kul att gå dit.

Sen knallar man som en idiot bort till centralen,
men icke gick de nå tåg hem förrän klockan 17,
så satte mig ner, sur, irriterad, trött utanför pressbyrån.
Gissa då, vad som sker, jo en "Mohombi" glider fram & säger:
"Hello girl", blää.
Sen satte han sig ned & försökte konversera mä mig,
inte alls kul.
Han tom följde mig till spåret sen, haha.
Hajade inte hälften av vart han sa,
men men, är la en "Mohombi" magnet,
dvs, när dem inte vill banka ned mig, hahaha.

Sen kom jag äntligen hem,
Karin & Helene mötte mig.
Då plötsligt vrålar nå bimbo:
"na na random ord, tjejer"
åt oss, ingen av oss känner igen människan,
så Helene drog in på Kebabhuset & snackade mä nå hon kände där inne,
medans jag & Karin stod utanför & vart förvirrade, haha.
Sen kommer bimbo & co fram till oss
& undrar om de finns nå ställe att käka på.
Jag väser då, typ " Ligger nå snedöga-ställe" där borta
& Karin upplyser om att de finns nå salladsbar längre bort.

Efter typ 5 minuter, kommer vi på vem det vart,
haha, Magdalena Graaf.
Snacka om att vara blind först,
jag tyckte mig känna igen fanskapet,
men visste inte vart ifrån,
men sen trillade poletten ned, haha.

Sådär har min dag sett ut dårå,
väääldigt givande, haha, eller inte.


Imorgon äre ultraljud,
är fan nervig inför det.
Men men, inge att vara rädd för, antar jag.
Vet inte, har aldrig gjort nå,
men nå gång ska vara den första, så.

Nehepp, nu ska jag glida vidare,
i min aningen knasiga dag, & se vad mer som erbjuds.


TjippTjipp!